Omsorg och kontroll i Hökis

På planritningen ser vi ett av de fyra centrumhusen utmed Sveriges första gågata – Hökarängsplan i Hökarängen. Här har nykterhetsnämnd och fattigvårdsnämnd med socialvårdssystrar, assistenter och inspektörer samlats. I huset bredvid kunde man uppsöka barnavårdscentralen med läkare, psykologer, kuratorer och terapeuter liksom akvariebutik, tobaksbutik och konditori. Precis som idag inrymdes även vanliga lägenheter i husen. Undrar du också hur gågatans institutioner upplevdes av 1950-talets Hökarängsbor? Eller har du egna minnen? Förmedlade de trygghet, underlägsenhet, omsorg och/eller kontroll?

Hökarängens centrum med det för tiden obligatoriska punkthuset och landets första gågata ritades av David Helldén på uppdrag av stadsplanedirektör Sven Markelius. Hökarängen kan, tillsammans med grannförorten Gubbängen, kallas Stockholms första tunnelbaneförstad. Hökarängen blev slutstation på den första tunnelbanelinjen till förorten, Slussen-Hökarängen, invigd 1950.

Hökarängen bebyggdes främst med hyreslägenheter i flerbostadshus. Största fastighetsägare var det allmännyttiga bostadsbolaget Stockholmshem. Området domineras än idag av 1940-1950-talsbebyggelse med tidstypisk utformning. Flera av tidens framträdande arkitekter och arkitektkontor har signerat bygglovsritningarna i arkivet.

Bostads- och stadsplanetävlingen 1940

Planeringen av Hökarängen inleddes med en bostads- och stadsplanetävling för hus och lägenheter i ytterstaden – den s.k. Gubbängstävlingen – utlyst av Fastighetsnämnden 1940. Endast några torp fanns då på platsen.

I Stadsarkivets kart- och ritningsarkiv finns flera av dessa tävlingsförslag bevarade, till höger kan du se tre ritningar från två olika förslag: Motto ”Vox Humana” av Kooperativa förbundets arkitektkontor och Motto ”Tema med variationer” av Tage William Olsson i samarbete med socialpedagogiska seminariet (m.fl.). Den schematiska stadsplanen är spännande att studera närmare, bland annat samsas både teaterscen och anstalt i dess utkant. Du kan också öppna den skrivna tävlingsbeskrivningen och läsa tankarna bakom förslaget till höger.

Den gemensamma miljön i Hökarängen, liksom i många andra förorter, utformades omsorgsfullt av Holger Blom och Erik Glemme vid Gatukontorets parkavdelning. Stilen, senare kallad Stockholmsskolan, utgick från Bloms parkprogram och rymmer sociala, politiska och kulturella aspekter. Parkmiljön tog utgångspunkt i Mälarlandskapets variation och asymmetri – ofta i nyskapad och stiliserad form – och parken sågs som ett offentligt, socialt rum öppet för alla; för lek, samvaro, friluftsrekreation, kulturell och politisk aktivitet. I parkavdelningens arkiv (som också förvaras i Stadsarkivets kart- och ritningsarkiv) finns mängder av ritningar över den gemensamma miljön, t.ex. torg, planteringar, lekplatser och cykelvägar. Till höger kan du öppna en ritning till trappräcket till Hökarängens tunnelbaneuppgång och en ritning till torgplantering i Veckodagsområdet.

Till höger finns också planritningen i sin helhet (bilden nedan är beskuren) liksom fasad och sektioner. Här på bloggen finns också fler exempel från Hökarängen: sicksackhuset, barnstuga, ungdomshem och radhus i Skönstaholm.

Omsorg och kontroll i Hökis

Uppgifter ur arkivet:

Byggnadsnämndens expedition och stadsarkitektkontor, NS 37:

A53686:16

År:

1951

Namn på arkitekter eller beställare:

David Helldén

Adress:

Hökarängsplan 1, Sirapsvägen 1, Pepparvägen 11, 13; Kanelstången 2

Kommentarer (2)

Stockholms byggnadsritningar är producerat av Stockholms stadsarkiv. Byggnadsritningarna är ett världsminne.

Unesco